Avskrift
Allmän Kungörelse
Från Kongl. Maj:ts och Rikets högloft. Kammar-Collegium, har til mig ankommit en få indande skrifwelse:
Wälborne Landshöfdinge och Riddare af Kongl. Swärds. Orden, herr Carl von Nieroth! Utaf Kongl. Maj:ts under den 19 sistledne October til Kongl. Kammar-Collegium utfärdade Nådiga Skrifwelse, har Kongl. Collegium i underdånighet inhemtat, att sedan i anledning af Kongl. Maj:ts Nodiga Förordnande, den 1 Augusti 1805, om noga tilsyn wid Sågar och Lastage-platser, att det wid Sågarnes anläggning upgifne antal af flodar och faststälte tolfte-tal bräder, utskotts-bräder äfwen derunder inbegripne, icke måtte öfwerskridas, åtskillige tal om förbryntelser häremot, medelst öfwersågning samt påståeenden om answar derföre, enligt Skogs-Ordningen, blifwit gjorde; Så hafwa samtelige Sågwerks-Ugarne i Wästernorrland hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, dels, att dem i Råder måtte tillåtas till hel-rena bräder förädla det antal Såg-timmer, som blifwit hwarje Sågwerk wid dess anläggning anslaget, samt att utskottsbräder äfwen hädanefter måtte dem till godo komma, i hwilket fall de erbjudit sig att för sistnämde bräder, som hittils ej warit med Såg-ränta belagde, utgöra en Såg-skatt af femton proCent emot förra Såg-räntan, dels och att dem kunde tillåtas tillwerka bräder af den myckna granskog, som finnes i berörde Landskap, och hwilket, såsom för grof till hus-timmer och aflägsen från Byarne nu genom swedjande eller förruttnelse förströes, då likwäl nyttige bräder kunde deraf upskäras, för hwilka Sökanderne föreslagit half Såg-skatt emot furu-bräder.
Till widare utredande af denne för hela ofwannämnde Lands-ort och en af dess hufwud-näringar få wigtiga fråga, deruti få wäl herr Landshöfdingen och Advocat – Fiscals – Embetet i detta Kongl. Collegio med underdåniga utlåtanden, som Sökanderne med underdåniga påminnelser inkommit, har hos Kongl. Maj:t blifwit i underdånighet andraget: att wid Sågars anläggning, enligt de för ägarne utfärdade Tillstånds-Resolutioner, deras rättighet till upskärande af ett wikt antal stockar, altid blifwit bestämd och dem försäkrad, utan afsende derpå, huru många tolfter bräder skulle å Sågen upskäras eller å de dimensioner, som derwid borde i akttagas: att någon inskränkning i förfågning af det antal timmer, hwarå Såwerken blifwit priviligerade desto mindre med Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande af den 1 Augusti 1805 kunde warit afsedd, som ej mindre i högstberörde skrifwelse, än i Kongl. Skogs-Ordningen af samma dag, stadgas, att det wid anläggningen upgifne stocke-tal, samt det wid Skattläggningen fasttälde tolste-tal bräder, de måge wara utskeppnings – eller utskotts-bräder, ej finge öfwerskridas, hwaraf kunde slutas, det Kongl. Maj:t dermed welat i Nåder fullkomligen bibelhålla Såg-ägarne wid oqwalt åtnjutande af de privilegier, hwarå deras werk äro grundade: Att hwad det faststälde tolfte- talet af bräder angår, afsigten med dess bestämmande mindre warit att dermed sätta en gränts emot öfwersågning, än att finna en säker grund för den inkomst, som Kongl. Maj:t och Kronan af denna näring borde påräkna, hälft i det förra offeendet någon säkerhet, genom tofte-talets beräkning, icke stode att winnas, så länge Såg-Ägarne, såsom skäligt wore, ägde att såga bräder efter de åtskillige dimensioner ifrån tre till en tums bräder, som på utländska handelsplatser äro, alt efter olika omständigheter, ömsom efterfrågade, och hwarvid det wore uppenbart, att den, som wunnit Privilegium på försägning af 100:de tolfter twå. tums bräder, men nedfört till lastage-platsen 100:de tolfer tre-tums-bräder, lika säkert försågat öfwer det honom tillåtne stocke-tal, som en lika priviligerad, hwilken nedfört allenast 100:de tolfter en tums bräder, icke begagnat hela den honom uplåtne stock-fångst: Att, enligt methoden för Skattläggningar af Sågar i Wäster . Norrland, endast hel-rena bräder bliwit påräknade, samt att det i Skattläggningen utsatte tolfte-tal, således blott å sådana bräder hafwa afseende: Att, efter sågwirkets olika beskaffenhet, utaf såg-fstocke faller minst lika många half-rena och wansantiga bräder, samt bakar, som hel-rena bräder, och att då Kongl. Maj:t uti högstberörde Nådiga Förordnanden tillåtit Såg-ägarne, utan inskränkning, begagna sina rättsängne Privilegier, derutaf kunde dragas den sölid, att de ägde försåga det för hwarje Såg bestämde antal hel-rena bräder, utan att dem, mera hädanefter än hittils, wore förmendt att begagna de derjemte fallande half-rena bräder m.m.
Wid Nådigt öfwerwägande af hwad sålunda blifwit i underdånighet anfördt, har Kongl. Maj:t i Nåder rådts förklara, det högstberörde Kongl. Maj:ts Nådiga Stadgande borde i öfwerensstämmelse med hwad förr warit i Nåder bestämdt och tillåtet, få förstås, att Såg-ägarne borde under det bewiljade tillwerknings – quantum af delrena bräder äfwen så fritt disponera de derjemte fallande half-rena bräder, dock med den tillsyn, till förekommande af skadeligt skogs ödande och öfwersågning, att den hel- och half-rena bräd-tillwerkningen, sammanlagd, ej må öfwerskrida det i Privilegierne bewiljade stocketal, samt att de half-rena bräderne således borde så till wida ingå i beräkning, som sådant kunde behöfwas, till utrönande om Sågwerks ägarne sine Privilegier öfwerskridit.
Hwad sedan angår den nådiga controllen emåt skogens ut-ödande, har Kongl. Maj:t, såsom lämpeligaste och werksammaste sättet dertill, i Nåder ansedt, att wederbösom å Skogarne böra hafwa upsigt, wid samma tillfälle, som de tillse, huru wida Såg-ägarne tillgripit maste-träd, spiror eller dertill tjenliga ämnen, tillika böra anmärka, huvuwida omogne eller ofullwäxte träd, bliwit till sågning fällde, som af stubbar och skatar bör kunna skiönjas, samt att de infinna sig wid Sågwerken, ej midnre för att beräkna skockarnes antal, än äfwen att noga utforska wirkets beskaffenhet, som, då det ej wore Lag-giltigt, borde beifras, hwarutom de wid lastage-platserne borde utröna förhållandet emellan hel- och halfrena bräder samt om årets bräd-tillwerkning, i det hela sammanräknad, må öfwerstiga det till sågning bewiljade stocke-tal.
Widkommande åter den af Såg Ägarne ärbudne sågränta för half-rena bräder, till femton proCent af den förut af Sågen utgående ränta; så emedan antalet af de half-rena bräder ankommer på markens wärtlighet och fallenhet att bära länge eller kortare, samt tjockare eller smalare träd; En, och då dessa omständigheter nödwändigt måste, efter local- förhållanden, för hwarje Såg werk särskildt utrönas, hwilket icke utan Syn på stället låter sig werkställa, i sammanhang hwarmed äfwen kan för de särskildte Sågwerk nogare utredas det förhållande, som uti bräd-tillwerkningen bör befinnas, emellan hel- och half-rena bräder, så har Kongl. Maj.t i Nåder ansett, att den i ofwanberörde måtto erbjudne tillökning af femton proCent emot förra skatten, såsom ränta för de half –rena bräder kunde utgå tills widare och intilldels ny method för Sågars Skattläggning warder faststäld, derwid efter föregångne undersökningar både förhållandet emellan hel- och half-rena bräder, samt den Såg-ränta som för de sistnämnde skäl bör utgå, såsom och hwad i öfrigt kan tjena till controll emot missbruk wid bräders tillwerkning, närmare kan bestämmas.
Angående det af Såg-Ägarne sökte tillstånd, att till salu förfråga gran-timmer, så har Kongl. Maj:t i Nåder rådts bifalla, det sådant, efter föregången Laga undersökning och behörig Skattläggning till särskild ränta blefwe Sökanderne tillåtit.
I öfrigt har Kongl. Maj:t i Råder förklarat, att de åtal och confifcationer, som nu under tiden skedt och härflutit så wäl af misstånd om Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrifter, som af okunnoghet om de Sågwerkets Ägare, i stöd af Författningar, meddelte rättigheter, borde förfalla, dock utan att sådant må leda till ändring i hwad genom Laga kraftmyndne utslag kan wara afgiordt.
Hwad Kongl Maj:t sålunda i Nåder rådets förordna, har Kongl. Kammar-Collegium, till åtlydnad af Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning, skolat herr Landshöfdingen, till egen och wederbörandes uinderdåniga efterrättelse och förståndigande, wid handen gifwa, med erindran, att förhöiningen i Såg-räntan kommer att beräknas från och med innewarande år; hwilket i Räkenskapaerne och wid livbörden kommer att i akttagas. Kongl. Collegium befaller herr Landshöfdningen och Riddaren Gud Ulsmågtig.
Stockholm den 18 November 1808.
På Deagande Ball ocgh Embetes wägnar
SAM. af UGGLAS.
O.E. LAGERHEIM.
JOH. GUST. BRANTING. H. JULIN. ERIC. EDMAN. E. RHODIN.
(L.S.)
M. Eurén G. I. Tallquist.
Hwilken Kongl. Collegii Skrifwelse, med hwad derigenom förordnadt och stadgadt år, uti ofwanberörde ändamål, härmed allmänneligen kungöres. Hernösand å Lands- Cancelliet den 15 Februari 1809.
CARL von NIEROTH.
P. GAVELIUS.
