avskiljare
Artiklar / Kungörelser

1809

Stora omvälvningar skedde i Europa i början av 1800-talet så även i Västernorrland. Som ett resultat av krig och nya gränsdragningar blev Finland år 1809 ett autonomt storfurstendöme under den ryske tsaren. I och med detta upphörde 600 år av riksgemenskap, då Sverige och Finland varit ett land. Men de folkliga banden bestod och samarbetet mellan Sverige och Finland fann så småningom nya former. 1809 blev dessutom en startpunkt för de bägge ländernas utveckling mot dagens moderna demokratier. I år uppmärksammas dessa händelser runt om i Sverige och Finland, och många samordnas genom projektet Märkesåret.

Vi vill gärna försöka skildra glimtar av livet i Västernorrland vid denna tidpunkt och vi gör det här genom att tillgängliggöra arkivmaterial. Hos Landsarkivet i Härnösand finns nämligen massor av spännande material, bl. a olika kungörelser. Kulturarvs IT vid Murberget Länsmuseet Västernorrland har skannat in månatliga kungörelser från landshövdingen daterade 1809, dock fattas kungörelser från maj, juli och november. Genom dessa kungörelser får vi information om tillståndet i Västernorrland för 200 år sedan. De anställda vid Kulturarvs IT har skannat in dokumenten och skrivit av dem. Det kan hända att det finns fel i avskrifterna och hittar ni några får ni gärna kontakta oss så rättar vi till. Nedan följer en kort sammanfattning av varje kungörelse och till höger hittar ni länkar till materialet.

Kontaktperson: Katarzyna Forsberg, länsmuseet
Telefon: 0611- 886 35
E-post: katarzyna.forsberg@murberget.se

Länk till Märkesåret

http://www.markesaret1809.se

 


Innehåll

Januari 1809: Här kan ni läsa om försvunna sedlar och om personer som har rymt från armén.

Februari 1809: Denna kungörelse handlar om s.k. sågskatt vilken ska tas från varje sågverk och utgå ifrån antalet sågtimmar per sågverk. Sågskatt användes för de nödvändiga inventeringarna i skogsbeståndet i länet. I texten efterfrågas även beslut om vilken skog ska användas för svedjebruk, vilken skog som ska avverkas, vilken skog som är dålig skog och vilken som ska bevaras för framtiden.

Mars 1809: Denna text handlar om många fångar som är på rymmen och om att det är viktigt att dessa personer fångas. Här finns namn på varje person, uppgifter om hur gammal den är, samt en beskrivning över personens utseende och information om brottet. Den andra delen av kungörelsen handlar om en försvunnen godslast från en slädfärd mellan Umeå och Härnösand.

April 1809: Denna text innehåller en lång lista med namn, ålder och yrke på människor som är på rymmen i riket. Det finns även beskrivning om deras utseende och vilka kläder de hade på sig vid rymningen. Många av dem söks eftersom de är skyldiga staten pengar. Texten handlar vidare om tjuvar som tog sig till kyrkan i Fors Goddn (?) i Jämtland där de stal pengar från kyrkans kista, ca 160 riksdaler. Man erbjuder även 20 riksdaler till den som hjälper till att lämna information om tjuvarna.

Juni 1809: I denna kungörelse kan man också läsa om brottslingar som är på rymmen. En av dem är lotsen Erik Iggberg från Sundsvall. Han lämnade plötsligt sitt arbete och försvann… Andra förrymda personer är straffade som är skyldiga till ekonomiska brott. Bland dem finns det två pojkar som rymt från Sundsvalls fängelse; en 19 årig och en 14 årig som var klädd i kvinnokläder.

Augusti 1809: Här handlar texten om allmänna hästskjutsar längs vägarna i området. Detta för att transporterna inte verkar fungera. Av texten framgår det att det är mycket viktigt att man informerar allmänheten vilka skyldigheter de har mot kronan. Man måste exempelvis informera folk att om man använder sig av hästskjutsen ska man själv bidra med egen häst i vissa situationer.

September 1809: Denna text handlar om 11 soldater som rymt från olika kompanier vid Gävle regementet. Här finns namn, ålder och beskrivning av deras utseende och kläder.

Oktober 1809: Kungörelsen innehåller en lång lista med information om personer som är skyldiga staten pengar. Det finns information om namn, ålder, yrke, och den skuld personen har. Av intresse kan nämna några yrken och titlar som finns före personnamn; vaktmästaren, operaeleven, stalldrängen, notfiskare-hustrun, jungfrun, stadshantlangaren, Pharmacie Studiosus (apoteks studerande), timmerdrängen m.m.

December 1809: Denna text innehåller bl. a en lång lista över soldater, majorer, artillerister, fästningsfångar m fl. vilka hade rymt från sina regementen. De ska noga efterspanas, vid anträffandet gripas och under bevakning och säkerhet föras tillbaka till regemente. Bland rymlingarna finns bl. a en corporal vid Karelska dragon kompaniet, Michael Kask som då var 32 år gammal och hade mörkt utseende, talade ryska och tog med sig en svart häst med vit vänsterfot vid rymningen. Listan med rymda människor består även av ”vanligt folk”, t ex. torparen Olof Persson som tog med sig 3 silkehalsdukar, en hagelbössa och ett silverur samt mycket pengar från regementet.

 

 Karolin

Fråga:
Hur mycket motsvarar 100 riksdaler banco år 1809 i 2009 års penningvärde?

Bakgrund:
Analysen i denna utskrift bygger på en jämförelse av penningsvärdet år 2009 med penningvärdet år 1809.
100 riksdaler banco år 1809 var lika mycket värt som 150.00 riksdaler riksgälds (1 riksdaler banco = 1.5 riksdaler riksgälds).


Svar:
100 riksdaler banco år 1809 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 15284 SEK år 2009 mätt med konsumentprisindex.

Alternativa beräkningar:
• 100 riksdaler banco år 1809 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 622701 SEK år 2009 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare.
• 100 riksdaler banco år 1809 kunde köpa 1948 gram silver. Samma vikt silver kostade år 2009 6560 SEK.
• 100 riksdaler banco år 1809 kunde köpa 131.5 gram guld. Samma vikt guld kostade år 2009 21915 SEK.
För vissa perioder beräknas guld- och silverpriset på basis av världsmarknadspriset, vilket kan avvika något från svenska förhållanden.


Årliga prisförändringar:
Under perioden 1809-2009 var den årliga inflationen (mätt med konsumentprisindex) i genomsnitt 2.34 procent per år. Löneindex ökade i genomsnitt med 4.25 procent per år. Priset på silver ökade i genomsnitt med 1.91 procent per år. Priset på guld ökade i genomsnitt med 2.52 procent per år.


Om denna utskrift:
Siffrorna för denna analys baseras på Riksbankens databas Historisk monetär statistik för Sverige (länk: http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26803). Decimaltecken skrivs i punktform enligt det engelska systemet. Valutor kan skrivas i pluralisform när singularis ska användas. Informationen i denna analys kan fritt användas, under förutsättning att källa anges. Om du hittar några fel i utskriften, maila gärna om detta till rodney.edvinsson[at]ekohist.su.se.
 

avskiljare