Vid Faxälvens numera torrlagda älvfåra låg Forsse bruk som anlades 1804 av brukspatronen J.E Classon. Det uppfördes som ett stångjärnsbruk på platsen där två vattensågar redan var i drift. Förvaltarebostaden stod klar 1807 och är tillsammans med en arbetarbostad de enda byggnader som finns kvar från brukets uppbyggnadsskede.

På grund av trävaruindustrins snabba expansion fick bruket ett uppsving på 1870-talet. Smide behövdes för att bygga flottleder, timmerbommar och timmerkörredskap. 1900 lades järnbruket ner, och samtidigt byggdes den första kraftstationen för att driva träsliperiet som hade uppförts.Forsse bruk kom att tillhöra Graningeverken AB tillsammans med Graninge bruk, Sollefteå bruk, Gålsjö bruk och Bollsta bruk.

När järnhanteringen försvann, blev Forse bruk Forsse gård. En tid fanns här 29 hästar och 127 nötkreatur, och driften var igång till 1958. Kvar från tiden är herrgården med stall- och ladugårdskomplex.

Forsse bruks första kraftverk var inrymt i kvarnen och försörjde en elmotor på mejeriet samt belysning i mejeriet, stallet, kontoret och herrgården kl. 04.30-22.30. Generatorn var en 11 hk 110 V Likström.

Kraftverksbyggnationerna har skett i omgångar, och den har haft stor påverkan på kulturmiljön. Bland annat byggdes de karaktäristiska "kinakvarteren" ut i början av 1950-talet, ritade av arkitekten Cyrillus Johansson. Det som finns kvar av bruksmiljön är numera privatägt.