I fiskemuséet Vålen i Norrfällsviken, hittar du en kavalkad av fiskets historia från gävlefiskarenas färder i ”Nörlanden” till modern tid. Tonvikten läggs på strömming, öring och lax samt torskfiske.

Se bilder och föremål från museets samlingar här!

Historik

av Arne G Johansson

Förord

Olof Adolf Westin (1882-1956), fiskaren i kustfiskarebefolkningens tjänst.

O A Westin, autodidakt, tummare (virkesmätare), fiskare och fiskredskapshandlare föddes i Nyland, Näske sn. Kom 1902 till Måvikens Ångsåg som tummare. Sedan storstrejken brutit ut 1909, köpte han ”Västibacken”, ett torpställe i Hamnslåtten år 1910 i samband med giftemålet med Beda Kristina f Salén (1882-1950), där de bosatte sig. Han etablerade sig där som torpare och fiskare.
Samma år arrenderades sjöbod och kokhus i fiskeläget för att kunna försörja familjen och sin svärmor på fiske och jordbruk. Sjöbod på Västerlandet ingick i arrendet. Allmän väg till fiskeläget stod klar först 1937.

Han benämndes vanligtvis O A i vardagslag. O A:s intresse för fiskarekårens villkor och utveckling växte sig allt starkare. År 1930 valdes han som ledamot i Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund med ansvar för utbildningsfrågor. Som skribent och fotograf deltog han flitigt i förbundsorganets månadstidning Ostkusten. Han var även initiativtagare till Ångermanlands Kustfiskareförbund som bildades 1934. I denna funktion blev Ostkusten en viktig informationskanal till medlemmarna med månadsvisa inslag.

Vid min mor Dagny Westin (1914-1984), giftemål med Edvin Johansson (1914-1997) år 1935, skänkte morfar O A all fiskeutrustning till dottern och mågen, och ägnade all sin verksamhet åt organisationsfrågor och fiskredskapshandel, speciellt under krigsåren 1939-1945. Han skötte även fångstfördelning av leveranser till Ångermanlands Fiskförsäljningsförening för Mjällomsortens Fiskförsäljningslag som omfattade fiskare från Omne, Björnån, Ulvikbodarna, Mjällomsviken, Norrfällsviken och Mjällomslandet.

O A:s mångkunnighet och intresse för naturahushållningens levnadsvillkor, speglade sig i hans intresse att bevara alla typer av bruksföremål. Det var anledningen till mitt initiativ att skapa Fiskemuséet Vålen i Norrfällsvikens Fiskehamnsförenings regi. Det byggdes 2003-2006. Landshövding Gerhard Larsson förrättade invigningen.

Utvecklingen i Norrfällsvikens fiskeläge

I takt med att fiskarebefolkningen åldrades avtog kustfisket i omfattning, enär efterkommande släktled skaffat sig andra utkomstmöjligheter och i ett flertal fall flyttat från orten. Det anrika fiskeläget, där den förste gävlebofiskaren etablerade sig 1604, förvandlades succesivt till en turistort med ständigt tilltagande turistströmmar från när och fjärran. Norrfällsviken är numera en prioriterad besöksort i världsarvet Höga Kusten med bl a fyra naturreservat i närmaste omgivningen.

Min far, Edvin Johansson (1914-1997), var tillsammans med en handfull fiskare initiativtagare till bildandet av Norrfällsvikens Fiskehamnsförening 1939. Han kvarstod i styrelsen på olika poster fram till 1994. Det kändes hedersamt att kunna axla hans mantel och samtidigt få möjlighet att manifestera fiskelägets historiska och kulturella skatter för besöksnäringen. Med styrelsens enhälliga beslut vid hamnstämman 1995, tog planerna på uppförandet av fiskemuséet konkret sin början. F d Jonkes sommaraffär inköptes från Kramfors kommun för ändamålet.

Med tradition från hög självförsörjningsgrad fanns kunskaper om redskap av allsköns karaktär. O A Westins gedigna kvarlåtenskap fick bilda stommen till fiskemuséet tillsammans med bl a Kalle Nordlanders digra samling av laxfiskeutrustning. Gåvor och kontantbidrag från mecenater, med företrädesvis fiskarebakgrund, kompletterade fullföljandet av planläggningen. Yngve Gerdin skänkte en skötbåt med kultändarmotor som i hög grad fullbordar samlingarna. Efter 8 års enträget bidragsarbete kröntes planerna med framgång 2003 och arbetet med byggnaderna kunde påbörjas. Den 3 juli 2006 förrättades invigning av landshövding Gerhard Larsson.

Norrfällsvikens Fiskehamnsförening

Marken i Norrfällsvikens fiskeläge ägdes samfällt av mjällomsbönderna, medan kokhus och sjöbodar var i enskild egendom. Norrfällsviken och Marviksgrunnan på Ulvön var de enda säsongsfiskelägena i Höga Kusten. Gustaf Wasa tecknade redan år 1557 ett avtal med borgerskapet i Gävle om upplåtelse av fritt fiske på norrlandskusten “Nörlanden”, mot att kronan erhöll var 10:e tunna strömming i skatt, eftersom behovet av mat till talrika krigare i armén och flottan var stort. Den första gävlebofiskaren kom till Norrfällsviken år 1604.

Från slutet av 1800-talet avtog gävlebofisket och böndernas intresse av underhåll av kokhus och sjöbodar avtog markant. Genom skogsindustrins expansion hade skogsbruket blivit ett lönsamt alternativ till böndernas försörjning. Det skapade möjlighet för mindre bemedlade familjer att etablera sig som fiskare genom att arrendera befintlig bebyggelse.

Våra fäder insåg tidigt vikten av att själva kunna bestämma över den mark som användes för att kunna bedriva ett rationellt fiske. Sålunda bildades Norrfällsvikens Fiskehamnsförening 1939 med målsättning att friköpa böndernas samfällda mark. Efter 15 års förhandling och processande vann köpet laga kraft 1954 till fiskarebefolkningens stora glädje. Varje enskild fiskare hade då redan friköpt kokhus och sjöbod från respektive bonde.

Fiskeläget har, med några undantag, alltid varit ett säsongsfiskeläge. Vintertid bodde familjerna på sina torpställen i Hamnslåtten.