Upphovsrätten

Med upphovsrätt menas rättsreglerna om författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas.

Vad skyddas?

Upphovsrättslagen skyddar "litterära och konstnärliga verk". Med det avser man framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, filmverk, fotografiska verk och andra bildkonstverk, byggnadskonst, brukskonst och överhuvudtaget alla typer av alster av andligt skapande oavsett det sätt på vilket de kommit till uttryck. Upphovsrättsskyddet omfattar inte de fakta eller idéer som verket innehåller utan skyddar endast upphovsmannens personliga sätt att uttrycka verkets innehåll.

De två rättigheterna

Upphovsrättslagen ger varje upphovsman två typer av rättigheter till hans eller hennes verk. Dessa kallas ekonomiska rättigheter respektive de ideella rättigheterna. Rättigheterna är så kallade ensamrättigheter, vilket betyder att ingen annan än upphovsmannen eller någon med hans tillstånd får vidta någon av de åtgärder som dessa rättigheter omfattar.

De ekonomiska rättigheterna

De grundläggande rättigheterna är:
- Rätten att tillåta eller förbjuda varje form av mångfaldigande (kopiering) av verket, det vill säga framställning av exemplar i vilken form det må vara.
- Rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Detta kan ske på tre olika sätt, nämligen a) genom att verket framförs offentligt, b) genom att exemplar av verket sprids till allmänheten genom vidareförsäljning, uthyrning etc. och c) genom offentlig visning av exemplar av verket.

De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till annan.

De ideella rättigheterna

De grundläggande ideella rättigheterna är:
- Rätten för upphovsmannen att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas.
- Rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

De ideella rättigheterna kan inte överlåtas men upphovsmannen kan avstå från dem och ett sådant avstående kan under vissa förutsättningar vara bindande för honom.

Hur får man upphovsrättsskydd?

Skyddet för upphovsrätt uppkommer automatiskt. Någon registrering eller någon annan formalitet behövs inte för att ett verk ska ha upphovsrättsligt skydd. Det går för övrigt inte heller att registrera verket på frivillig basis hos någon myndighet, exempelvis patentverket. Den copyrightsymbol © som man ofta ser utsatt i böcker och på andra typer av verkexemplar har inte någon rättsverkan i Sverige utan tjänar mest som en påminnelse om att upphovsrättskydd finns för verket i fråga.

Hur länge varar upphovsrätten?

Upphovsrätten varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död. I fråga om anonyma verk gäller sjuttioårstiden i stället från året för offentliggörandet.

När får man använda verk fritt?

I lagen finns en rad inskränkningar i de ekonomiska rättigheterna vilka gör att verk i vissa situationer och under vissa förutsättningar får användas utan hinder av det upphovsrättsliga skyddet. När man får använda verk fritt enligt någon av dessa regler skall man alltid iaktta de ideella rättigheterna.

Exempel på sådana fria användningar av skyddade verk är följande:
- Var och en får framställa enstaka exemplar av skyddade offentliggjorda verk för enskilt, det vill säga personligt bruk. Detta gäller dock inte datorprogram och inte heller kopiering i digital form av sammanställningar (databaser) i digital form. Därutöver gäller i vissa fall förbud mot att låta någon annan utföra kopieringen.
- Citat får göras ur offentliga verk.
- Särskilda bestämmelser gäller för fotokopiering inom undervisning och inom arkiv och bibliotek.
- Särskilda bestämmelser gäller för utsändning av verk i radio och TV och för vidaresändning i kabelnät av dessa sändningar.
- Särskilda bestämmelser gäller för kopiering av datorprogram (utöver förbudet mot kopiering för enskilt bruk).
- Spridningsrätten för vissa verk är inskränkt bland annat så att exemplar som överlåtits av upphovsmannen eller med hans samtycke får fritt överlåtas vidare (uthyrningsrätten lever alltid kvar).
- Visningsrätten är också inskränkt bland annat så att utgivna exemplar får visas fritt liksom också exemplar som överlåtits.
- Betydande inskränkningar finns i upphovsrätten till allmänna handlingar.

Ersättningar

I anslutning till reglerna om inskränkningar i upphovsrätten finns också bestämmelser om vissa typer av ersättningar. Det finns till exempel bestämmelser som så kallade kassettersättning, det vill säga en avgift om två öre per spelminut av oinspelade ljud- och videoband (dock högst sex kronor för varje band) som avser att kompensera upphovsmän, artister och producenter av musikinspelningar för den omfattande enskilda kopiering som görs av deras verk och prestationer. En annan typ av ersättning är den som utgår vid vidareförsäljning av exemplar av konstverk (kallad droit de suite). Denna avgift utgör normalt fem procent på försäljningspriset exklusive moms och avser att ge en ersättning till de konstnärer som skapat verket som annars skulle gå helt miste om den stora värdestegring som dessa konstverk kan få.

Grundtanken i upphovsrätten är att varje upphovsman och utövande konstnär etcetera har individuell personlig rätt att bestämma över hur hans eller hennes verk eller prestation skall få utnyttjas. I många sammanhang är det dock svårt eller omöjligt att skaffa tillstånd från individuella rättighetsinnehavare, särskilt när det gäller massutnyttjande av ett stort antal verk. För att underlätta administrationen började rättighetsinnehavarna tidigt att bilda organisationer för kollektiv förvaltning av rättigheter. Kända sådana organisationer är:

- STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå).
- SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation).
- IFPI (svenska gruppen av International Federation of the Photographic Industry).
COPYSWEDE (Överföringar på satellit- och kabelöverföringar).
- BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige).
- ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige).
- Bonus Presskopia (är en förhandlingskartell för att administrera rätten till så kallad reprografiskt mångfaldigande, det vill säga fotokopiering).

För att främja samarbetet mellan organisationerna och företräda dem i förhållande till det allmänna i frågor om lagstiftning och kulturpolitik finns ett samarbetsorgan kallas KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd).

Mer information

Mer information om upphovsrätten får du på Justitiedepartementets hemsida.

Till Justitiedepartementets webbplats